Det här inlägget skriver jag på min alldeles egna dator. Jag har installerat och grejat i flera dagar och nu är det mobila bredbandet inpluggat och allt fungerar som det ska! Det känns otroligt skönt att kunna ha bara en dator och inte ha en del bilder och musik på mammas dator och en del på pappas. Ordning och reda är det som gäller nu!

    Jag har desutom välsignats med en hejdundrande hosta. Men det känns som om det är den tiden nu, det är så många som är sjuka så det var väll min tur. Jag är inte så förkyld i övrigt, men hostan driver mig till vansinne! Nåja nog om min sjuka, det gör väll snart över.

    Det verkar som om det blir Arvikafestivalen i sommar, både Hanna, Mia och Kattis med hane ska dit så det kommer nog bli jättekul! Jag tror det var två årsedan jag var där och jag har verkligen saknat det. Hoppas det blir bra väder, annars är ju Arvika kännt för att vara en riktigt lerig festival när regnet kommer på visit. 

    Nä nu ska jag nog försöka hitta nått ätbart i köket! 

Min arbetskamrater har gjort det igen! Idag hade vi återigen ett intressant samtal om religion. Så här kan det låta då:

M: - Det var ju någon som tog ett revben och gjorde en kvinna av, vem var det?

Jag: - Det var Gud som tog ett revben från Adam och skapade Eva.

M: - Ja just det, men det är omöjligt att göra så. Det har jag sett på Discovery!

B: - Nä det här är ju overkligare än Sagan Om Ringen.

Tillläggas bör kanske att både M och B är betydligt äldre än mig. 

Jag tror att jag har hamnat i nån slags post-pubertal hormonberg-och-dal-bana. Under samma dag har jag gått från närmast självmordsbenägen med inställningen att världen är skit och vi alla kommer dö så varför inte göra slut på det direkt, till att känna hur underbart livet är trots att jag redan borde ligga i min säng, trots att jag ska till världens tråkigast jobb i morgon och trots att klimatförändringarna kommer förvandla våran planet till en öken. Livet är allt bra oförutsägbart! 

Natti!

I morse klockan fyra kom jag hem från Holland. Resan har varit kul även om vi inte hade jättetur med vädret. I går kom också Hanna äntligen hem från Australien. Hurra! På fredag är det stor välkommen-hem-fest. Blir nog kalas!

Idag har varit en riktigt långsam dag, det känns nästan som om klockorna har gått baklänges stundvis. Men arbetsdagen tog trots allt slut till sist och nu försöker jag packa inför morgondagens resa. Det går inte speciellt bra för hälften av kläderna är fortfarande blöta. Det slutar säkert med att jag panikpackar det sista i morrnbitti innan jag åker. Efter sju år med skilda föräldrar och veckopendlande hit och dit har jag iallafall lärt mig packa lätt och snabt.

Inget ont som inte har nått gott med sig, som man brukar säga.